 Arbetarbostad |
 |
 Intriöri Bursand |
Sågkronologi
1822
J Wikner löser
in Nybergs kvarvaran-
se andel. I mitten av
året går han ur tiden.
1836 Fram till nu har
svågrerna drivit sågen,
men från
och med nu
drivs den av J C Kem-
pe.
1837 Sågen utökas
med en fjärde ram
1842 Ombyggnad av sågdammen
och håll-
dammen
1845 Arbetsstyrkan
är 20 man eller Dub-
belt mot tio år tidi-
gare
1847 Grundlig om-
byggnad av sågdammen
1850 Vid bruket finns
nu 28 hushåll och till
sammans 107 personer
1851 Kempe bygger en ny
herrgård
1853 Såghuset brin-
ner ner
1855 Ombyggnad i så-
en
1857 August Schmidt
tillträder som bruks-
förvaltare
1858 Kempe får tillstånd
att från
Domsjö skeppa träva-
ror till utlandet
Flera av brukets
byggnader brinner ner
och 2000 stigar kol
går upp i rök
1859 Kempe bygger en
tullkvarn
1860 Smedjebyggna-
den brinner ner
1864 Sågen sågar i
155 dagar
1865 Domsjö ångsåg
startar
Arbetsstyrkan är 30 man vid Mo Bruk
1871 Sågen sågar i 115
dagar
1872 Skogsarealen är
90 000 tunnland eller
45 000 ha
Mo sågverk 1822-1872 |
||
| Den
9 april 1822 ropar kapten Johan Wikner Fanskog in Nybergs andel och
Mo sågverk har för fjärde gången bytt huvudägare.
Wikner dör i juli tre månader efter köpet. I sitt
testamente förorder han att kvalåtenskapen delas lika mellan
hans son Olof Johan och dottren Anna Catharina. Två år senare är det första gången som J C Kempe nämns knutet till Mo Sågverk i Norrlands historia. Han gifter sig med Wikners dotter1823. Svågrerna driver gemensamt sågverket till mitten av 1836. Kempe övertar nu ensam driften av sågen och på hösten gör han troligen sitt första besök i Mo. Nu och framåt sker en utveckling som Mo sågverk inte tidigare upplevt. Produktionsökningen som den fjärde ramen medförde lät inte vänta på sig, trots störningar och vårflod som orsakade stora skador på dammen. Hösten 1846 är omsider järnmanufakturverket klart och Mo Bruk är en realitet. Den dåtida herrgården ersätts av en ny och är än idag identisk med den som bygg- des 1851. Ny författning för stockfångst och skogsränta träder i kraft. Varje utsynat träd ska hålla två stockar och vara minst 10 tum (25 cm) i lilländan. Sågen brinner 1853 men en ny byggs upp som tidigare med fyra ramar, men med tillägg av ett modernt kantskärningsverk. Såg produktionen blir av naturliga själ låg året efter branden. Sågproduktionen 1852 var 19 500 försågade timmer och fyra år senare 29 000 försågade timmer. Utvecklingen av Mo sågverk är jämn och stark. |
||
|
| För
att underlätta timmerflottningen till Mo och brädernas transport
till Domsjö utförs strömrensningar i Moälven från kusten och 14 mil in i landet. Em mindre hjul- ångare sattes in att trafikera Domsjö-Mo och en av Tidemans drömmar var ett fakt- um. Brädflottningen blev nu ett minne blott. Biskopsonen Set Mikael Freansén blir delägare med Kempe 1860. Snart visar sig att de två inte alla gånger var överens. Fransén såg möjligheter till snabba vinster medan Kempe långsiktigt ville skapa värden för framtiden. Den 1 maj 1871 köper Kempe till- baka Franséns andel. I samband med avvittringen blev sågverkets stockfångst privilegier en långdragen historia .1859 får Mo sågverk rätten att på 30 000 ha ta ut sitt timmer till sågen. Defenitivt beslut får sågverket 1867 att på 21 kronoöverloppsmarker ta ut sitt timmer. Nästa kommer 1875. Perioden 1845-1861 görs de älsta hemmansköpen . Här ingår köpet av den ca 10 000ha stora Brattsjöskogen. Redan under Tidemans epok gjorde intressenter påtryckningar om rätten till flottning i Moälven. Kempe inser till slut att ordnig o reda måste skapas och föreslår 1866 att ett flottningabolag bildas. Och yrkar på ersättning för kostnader han haft. |
|
|
 J C Kempe 1799-1872 |